KBT behandling – Hur fungerar KBT?

Caroline Erkers Leg. psykolog

Gästinlägg av Caroline Erkers Leg. psykolog på Svea KBT

KBT står för kognitiv beteendeterapi och är en evidensbaserad psykoterapeutisk behandlingsmetod som fokuserar på relationen mellan tankar och beteenden samt hur den relationen kan påverka vår mentala hälsa och vår livskvalitet. Kliniska studier har visat att KBT är en framgångsrik behandlingsform för flertalet olika psykiska besvär såsom ångest, depression, missbruk, smärta, sömnproblematik och fobier.

Hur vi människor mår och vår mentala hälsa påverkas starkt av hur vi uppfattar oss själva. Det påverkas även av hur vi upplever olika situationer och hur vi tolkar händelser i våra liv. Men varför upplever människor liknande situationer väldigt olika? Och varför agerar vi olika under liknande omständigheter?

En av de största anledningarna är helt enkelt att vi har olika grundläggande övertygelser. Våra övertygelser är de djupt underliggande uppfattningarna vi har om oss själva och världen omkring samt andra människor. Man kan beskriva det som ett slags filter som påverkar hur vi tolkar vår omvärld och allt som händer i våra liv. Därigenom påverkar det också hur vi tänker, det påverkar hur vi känner och det påverkar våra beteenden gentemot andra. Och till slut påverkar det vår mentala hälsa.

Kärnan i KBT handlar om att förändra de tankar, känslor och negativa beteenden som leder fram till psykisk ohälsa. Den är aktiv och strukturerad samt mer inriktad på nuet och framtiden än det förflutna. Psykologen och patienten sätter gemensamt upp mål där de arbetar med tankar (kognitioner) och handlingar (beteende) för att över tid förändra det som inte fungerar i vardagen, detta kan ske via behandling där psykologen och patienten ses fysiskt men det går även bra att prata med en psykolog online.

Hur fungerar en KBT behandling?

hur fungerar KBT

I inledningen av en behandling görs en beteendeanalys med en kartläggning av problematiska beteenden. Man tittar på de bakomliggande orsakerna till att problematiken har uppkommit från första början samt vad konsekvenserna av beteendet har blivit. I KBT-behandlingen samarbetar givetvis psykologen och patienten tillsammans, men den största förändring sker alltid utanför behandlingsrummet.

Hemuppgifter är därför en viktig komponent och således är det av största vikt att patienten själv medverkar aktivt och genomför sina övningar. Det normala livet och vardagen är trots allt där patienten ska kunna fungera när behandlingen är över. Exakt hur uppgifterna ser ut bestäms tillsammans och individanpassas efter patientens behov och önskemål. Men centrala moment handlar ofta om att utmana sig själv i vardagen och hitta mer konstruktiva sätt att hantera situationer på.

Varje session som psykologen har med en patient följer en struktur där patienten inledningsvis får berätta om hur hemuppgiften har gått och beroende på vad som framkommer styrs resten av sessionen baserat på den informationen. Därefter följer en gemensam plan med fokus på det som är relevant att förbättra samt vilka verktyg eller tekniker patienten kan öva på.

Exempel på komponenter som ingår i behandlingen och hemuppgifterna som patienten ska göra är att identifiera problembeteenden, självrapportera tankar, känslor och handlingar, utmana katastroftankar, utföra beteendeexperiment och exponera sig för det som upplevs vara obehagligt.

1. Öva på exponering

En viktig del i behandlingen är att exponera sig – dvs utsätta sig för den jobbiga situationen och se att man faktiskt klarar av den. I början kommer det att vara väldigt skrämmande och jobbigt. Men om patienten vågar utmana sig själv på detta vis och stanna kvar i situationen, alternativt göra det tillräckligt många gånger kommer ångesten i situationen att sakta avta och man kommer inte att känna sig lika begränsad i livet. Det som gör att ångesten minskar är vad som kallas för nyinlärning. Det innebär att man tar in korrigerande information och formar nya antaganden. Det viktiga i en exponering är att patienten stannar kvar och inte använder sig av så kallade säkerhetsbeteenden. Ju fler situationer man klarar av desto mer kommer ångesten att avta och målet är att inte låta sin rädsla begränsa en i livet. Det är viktigt att patienten även efter behandlingens slut fortsätter att utsätta sig för situationerna och ständigt är öppen för nyinlärning.

2. Bli av med säkerhetsbeteenden

En komponent i terapin är att öva på att bli av med sitt säkerhetsbeteende. Ett säkerhetsbeteende kan beskrivas som små tricks eller strategier människor med mentala problem brukar använda för att försöka få kontroll över sin ångest eller förhindra att ens rädslor ska bli sanna. Det kan vara att försöka ha kontroll genom förberedelser, undvika ögonkontakt, spänna sig eller ha på sig speciella kläder. Det är lätt att tro att dessa strategier hjälper en att förhindra katastrofen, men ironiskt nog kan dessa försök göra det motsatta. Man brukar sällan få den kontrollen eller säkerheten man vill ha, utan det blir snarare tvärtom – man blir mer osäker, frustrerad eller ångestfylld. Det är även väldigt energi- och tidskrävande att hålla på med alla säkerhetsbeteenden.

3. Hantera undvikande

Undvikande kan bli ett sätt att lägga locket på och undertrycka en konflikt som skulle behöva hanteras eller vara ett utslag av konflikträdsla som hindrar dig från att ta itu med sådant som egentligen skulle behöva redas ut. Det kan i längden tära på självkänslan och bygga upp negativa känslor.

Genom att tackla de olika processerna, både tankar, känslor och beteende i de olika stegen som ingår i behandlingen kommer man att bli medveten om sina problem och finna konstruktiva lösningar och strategier för att nå välbefinnande i sitt liv

I slutet av behandlingen gör patienten tillsammans med psykologen en vidmakthållandeplan där en planering görs för att kunna fortsätta med de nya hjälpsamma strategierna. Ett annat syfte är undvika att patienten inte faller tillbaka i samma negativa och icke-fungerande mönster. Genom att ha en färdig och plan tillsammans med ett konkret åtagande blir det lättare att hålla uppe de konstruktiva beteendena. Dessutom måste patienten att fortsätta utmana sig själv och en vidmakthållandeplan är ett bra redskap för att fortsätta mot en positiv utveckling och ett liv med bättre mental hälsa.

Intresserad av att testa KBT?

Svea KBT har psykologer i Stockholm & Göteborg som med KBT kan hjälpa dig inom områden så som: Parterapi, barnterapi, ungdomsterapi och individuell terapi. Besök deras hemsida på https://www.sveakbt.se/